Ny granskning: Nedskärningar i biståndet ökar hungern i världen

Med anledning av kriget i Ukraina har integrations- och migrationsminister Anders Ygeman gjort gällande att en del av de miljarder som behövs för att betala kostnaderna för flyktingmottagande i Sverige ska kunna tas från Sveriges bistånd som går till världens allra mest fattiga och utsatta människor. 

”I denna historiska kris ska Sverige visa sin internationella solidaritet och ta hand om människor som flyr kriget. Men det får inte göras på fattiga människors bekostnad”, säger Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect som också publicerar en gemensam debattartikel med Diakonia och Plan international Sverige i Aftonbladet idag. 

Redan innan kriget var Moderaterna och Sverigedemokraterna tydliga med att de vill sänka det svenska biståndet till 0,7 respektive 0,5 procent av BNI, med argumentet att pengarna behövs mer i Sverige. We Effect, Diakonia och Plan international Sverige har granskat vad en nedskärning av det svenska biståndet – från en till 0,7 procent av BNI – skulle innebära i praktiken. 

Granskningen visar bland annat att:  

• Minst en miljon människor som idag får svenskt stöd, skulle få svårare att klara sin livsmedelsförsörjning  
• Fyra miljoner tonåringar skulle inte få del av sexualundervisning och preventivmedel 
• Två miljoner människor skulle inte få tillgång till rent vatten  
• Två miljoner färre barn skulle få chansen att gå i skolan 

Granskningen, som utgår från antagandet att det humanitära biståndet ska lämnas orört, visar att det långsiktiga förebyggande utvecklingssamarbetet i så fall kommer att skäras med hela 40 procent. 

Att skära ner på biståndet i en tid av ökande hunger får katastrofala konsekvenser.

Redan innan pandemin ökade hungern och med snabbt stigande matpriser till följd av kriget i Ukraina finns en stor risk för fler konflikter och fler tvingas på flykt.

”Biståndet behövs mer än någonsin”, säger Anna Tibblin.