Motorcyklar och bilar kommer puttrandes, fullastade med bananstockar som sticker fram genom öppna fönster och som omfamnar förarna likt knubbiga armar. Caroline Gacheri välkomnar oss med ett stort leende. Trots sin unga ålder, endast 23 år gammal, är hon en av marknadsledarna på Kamachega-marknaden som har en avgörande roll i projektet Larven som älskar avfall. Hon visar oss fram genom gångarna som bildats mellan bananförsäljarnas stora högar och presenterar oss stolt för flera av dem. De flesta av försäljarna har redan varit vakna i flera timmar.
– På marknadsdagarna vaknar jag innan fyra. Då går jag mellan granngårdarna för att samla ihop bananstockarna. När jag samlat ihop tillräckligt lejer jag en bil för att köra mig och frukten hit, berättar Nancy Mgugi Julius.
Marknadsdagarna är viktiga för hennes inkomst. Hon berättar att en stock bananer kan säljas för 600–1000 shilling (cirka 60–100 sek) beroende på bananernas storlek. Det ger henne en vinst på några hundra shilling. När hon inte arbetar på Kamachega-marknaden tar hon de temporära jobbtillfällen som hon erbjuds för dagen – det är oftast hushållsarbete som städning eller tvättning. Men hushållsjobben är varierande och det är svårt att veta hur kommande vecka kommer se ut.
Från stinkande rester till trygga inkomster
Det blir snabbt tydligt hur mycket avfall som samlas här under dagen. Marken är redan täckt av bananstockar och högar av lök, tomater och kålhuvuden. Ruttnande grönsaker och annat skräp som ingen vill äta ligger tätt intill det färska som ska locka. Det som inte går att sälja tar ingen med sig härifrån. Förrän nu.
En väsentlig del av We Effects drömprojekt Larven som älskar avfall, som finansieras av Postkodlotteriet, innebär att avfall från frukt och grönt samlas ihop från tre marknader i Meru och fraktas till det nybyggda insektscentret i området. Där mals avfallet ner och blir till föda för larverna från den svarta soldatflugan. Det nedmalda avfallet äts snabbt upp och larvernas avföring blir sedan till näringsrikt gödsel som säljs till bönderna i närområdet. Marknaderna blir renare och avfallet omvandlas till något användbart som resulterar i en inkomst. Men fördelarna slutar inte där. Även larverna torkas och blir till proteinrikt djurfoder som medlemmarna i projektet kan sälja till bönder.
Det är kvinnorna som arbetar på marknaden som driver och utför de olika delarna av projektet. De får en trygg anställning och olika utbildningar beroende på vilken del av processen just de ska arbeta, allt från att ansvara för uppsamlingen av avfallet till att ta hand om larverna på insektscentret eller sköta administration och försäljningen av gödsel och djurfoder.
Jag hoppas att projektet möjliggör att jag kan ge mina föräldrar ett gott liv, så de inte behöver kämpa lika hårt längre.
Caroline berättar att hon får utbildning via We Effect, både i tekniken som behövs vid insektscentret för att kunna sköta om insekterna, och även i administration för att hantera försäljningen av gödsel och djurfoder. Hon ser ljust på framtiden och ser redan att projektet kommer ge henne möjligheter i livet.
