Likt kristallkronor hänger stora bananstockar över våra huvuden när vi går igenom djungeln. Solen hittar inte fram emellan lövverken utan lyser genom de gröna bladen och skapar ett mjukt, lugnande sken. Stigen är svår att följa, men Eric Munene som visar vägen tvekar inte när han väljer höger vid en stor buske och sedan vänster bakom nästa. Det känns som om vi snubblar ut från en sagovärld när träden upphör och vi landar på en gräsig landsväg.
– Här bor Joyce och Lucy, berättar Eric och framför oss ser vi taken på två mindre hus bakom en liten kulle.
Bakom den lilla kullen sitter Joyce Kinanu på en plaststol i skuggan av ena byggnaden som är gjord av stenar och lera. Två kor stirrar nyfiket på oss från sin inhägnad intill. Eric Munene, en av projektledarna från We Effects samarbetspartner MCCCU – Meru Center Coffee Cooperative Union – presenterar oss för Joyce och förklarar att hon är en ny deltagare i projektet Larven som älskar avfall och ska få utbildningen som krävs för att administrera och sälja gödseln och djurfodret som larverna producerar. Här på gården bor hon tillsammans med sina föräldrar, sin dotter Lucy och hennes två barn.
På det lokala språket Meru – samma namn som regionen och staden – berättar Joyce med lugn röst om hennes vardag här på den lilla gården. På morgonen matar hon kossorna med foder som hon skördar och bär från närliggande område, och därefter mjölkar hon för att familjen ska få mjölk till frukost. Hon plockar och bär ved för att kunna elda och laga mat.
– Det är tröttsamt och utmanande, vi är helt beroende av vår fysiska energi. Vi har ingen teknologi som hjälper oss, allt måste göras manuellt och jag har inte råd att anställa någon som stöttar mig. Ibland känner jag mig arg och övergiven, men jag kan inte tycka synd om mig själv, mina barn och barnbarn måste få mat.
På marknadsdagarna säljer hon bananerna som hon odlar, men inkomsterna kan vara varierande och opålitliga. Hon hoppas att inkomsterna som projektet ska ge henne kan räcka till att installera en vattentank för att kunna vattna fälten där bananer, majs och kossornas foder växer. Om skördar blir bättre blir det mer mat till hennes familj och hon kan även sälja mer på marknaden och få en större inkomst.
Lite senare samma dag står vi på en annan gårdsplan hemma hos en annan av projektdeltagarna, Alice Mekena. Till skillnad från Joyce har Alice deltagit i några av We Effects tidigare projekt och kommer ha en ledande roll där hon ska utbilda de nya deltagarna, som exempelvis Joyce. Alice är sprudlande och hennes blick är full av energi. Hon skrattar om vartannat och viftar med armarna när hon pratar. Hela tiden är hon steget framför resten av sällskapet.
Först får vi en lektion i hur man plockar teblad, vilket var betydligt svårare än jag anat. När jag själv knappt hunnit hitta några blad att lägga i korgen har hon redan avverkat hela busken. Kenya exporterar näst mest te i hela världen efter Kina och det märks här i Meru. Var vi än tar oss är vi omgivna av fält av tebuskar, böljande och gröna. Just nu känns det ständigt underliggande hotet – torkan – långt borta. Regnet föll nyligen och har färgat landskapet grönt. Efter vår lektion i tebladsplockning visar hon upp sina majsfält och kaffebuskar, därefter passerar vi hennes fyra kor där en man som hon anställd sitter och mjölkar.
Innan jag kom i kontakt med We Effect såg mitt liv helt annorlunda ut. Jag har fått utbildning och stöd, och kunnat bygga upp mina egna verksamheter.
Hon har köpt marken här tack vare pengar som kunnat tjäna ihop med stöd från We Effect. Genom hennes ägor ringlar en bäck som förser hennes odlingar med vatten.
– Mitt liv har inte alltid sett ut såhär. Innan jag kom i kontakt med We Effect såg mitt liv helt annorlunda ut. Jag har fått utbildning och stöd, och kunnat utveckla mina egna verksamheter, berättar hon med det ständigt närvarande leendet på läpparna.
Precis som djungeln vi passerade igenom samma morgon känns den här platsen magisk. Men trots platsernas grönskande likheter lever dessa kvinnor väldigt olika liv. Skillnaderna är oundvikliga – både energin och glädjen, men också tillgångarna och resurserna. Men vetskapen att Joyce nu startar sitt deltagande i projektet och kommer få stöd av Alice, MCCCU och We Effect lugnar mig. Förhoppningsvis ser hennes liv annorlunda ut nästa gång någon från We Effect snubblar ut ur djungeln framför hennes gård.
Kort om drömprojektet Larven som älskar avfall
Projektet som är finansierat av Postkodlotteriet omvandlar avfall från marknaderna i Meru till inkomster för kvinnor och unga som arbetar där. Larver från den svarta soldatflugan äter upp avfallen och deras avföring blir till näringsrik gödsel, samt att larvernas kroppar torkas och säljs som proteinrikt djurfoder främst till höns.