Den rödbruna jorden ligger torr och varm under fötterna. Under en klar, blå himmel står Tendai Masocha barfota vid ett enkelt trästaket, omgiven av pinnar och halm som vittnar om det dagliga arbetet. Hon stryker lugnt handen längs sin kvigas sida och ser på henne med ett stilla leende, ett djur som kommit att bli hennes väg ut ur osäkerhet och knappa marginaler.
Med stöd från projektet Inclusive Market-Oriented Value Chains for Economic Development (iMoved), finansierat av Sveriges ambassad och genomfört av We Effect i samarbete med Zimbabwe Association of Dairy Farmers (ZADF), Women and Land in Zimbabwe (WLZ) och Zimbabwe Dairy Industry Trust (ZDIT), har lantbrukare i Charurwa etablerat en roterande kvigfond som ger människor en stabil försörjning.
Allt började med ett gammalt växthus där en tomatodling gav det lilla samhället sin första gemensamma vinst. Medlemmarna i Charurwa Agriculture Hub valde att återinvestera vinsten i sina första mjölkkvigor. För kvinnor som Rumbidzai Dhlakama blev det en väg in i mjölkproduktionen och till en försörjning som tidigare varit utom räckhåll.
– Jag mjölkade tidigare inhemska kor som bara gav tre till fem liter om dagen, berättar hon. Genom fonden äger jag nu min första Holstein-kviga, som ger betydligt mer mjölk än lokala kor. Möjligheten har gjort att jag gått från att bara klara mig till att våga drömma igen.
I dag har fonden vuxit till en gemensam resurs i samhället. Varje lantbrukare bidrar med omkring 400 kronor, en summa som gör det möjligt för alla att delta, utan krav på deposition. Genom tre lånecykler har nio lantbrukare köpt mjölkkvigor, samtidigt som ytterligare elva har investerat i egna djur. På mindre än ett år har därmed 20 nya mjölkkor tillkommit i Charurwa.
Utvecklingen bygger på den utbildning som getts inom ramen för iMoved-projektet, som genomförs av We Effect tillsammans med lokala samarbetspartner. Deltagarna har fått kunskap om djurhållning, näring, hälsa, inhysning, avel och affärsplanering. Effekterna märks tydligt. När lantbrukare ser grannar lyckas växer också tron på den egna framtiden, något som Tendai och andra i området beskriver som avgörande.
– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att äga en kviga värd omkring 16 000 kronor, säger Tendai. När jag såg andra kvinnor lyckas började jag tro att även jag kunde. Projektet har gett oss hopp och en framtid.
En kvinna, en kviga
Charurwa Agriculture Hub består av 47 kvinnor och 8 män som arbetar mot sitt gemensamma mål: ”En kvinna, en kviga”. Med ytterligare åtta lånecykler planerade kommer den roterande modellen att fortsätta ge fler lantbrukare tillgång till mjölkkor, även efter att biståndsmedlen har fasats ut.
I december 2025 bidrar alla inköpta kvigor till mjölkproduktionen. Den beräknas därefter öka från 70 till 300 liter per dag fram till september 2026. Det stärker hushållens inkomster och gör det möjligt för lantbrukarna att sälja mer mjölk, nå nya köpare och ta bättre betalt för sina produkter i regionen.
Berättelsen från Charurwa visar hur en relativt liten investering, i kombination med kunskap och lokalt engagemang, kan leda till ett lokalt ägt och långsiktigt hållbart system. Det är ett exempel på landsbygdsutveckling som bygger egenmakt, jämställd tillväxt och resultat som består över tid.
