Genom en blomstrande trädgård, upp för en trappa, förbi dörrar vars skyltar lockar med imponerande titlar – och till slut in i en konferenssal. Hela forskningsteamet välkomnar oss och vi slår oss ner vid ett långbord. En väl förberedd presentation drar i gång och det förvånar mig att insektsforskning kan vara så fängslande. Inom kort förstår jag att möjligheterna som insekter erbjuder är oändliga. Redan idag tillverkas många olika ingredienser i matlagning och bakning av insekter, bland annat gröt och välling till undernärda barn samt matlagningsolja. Men även hygienprodukter såsom hudkrämer och tvål tillverkas av insekternas fetter. Insekterna bidrar till något som forskarna kallar för en cirkulär bioekonomi, det vill säga en ny ekonomisk modell som drivs helt av naturen. Det innebär att kapitalet är biologiskt och fokuserar på att ersätta icke-förnybara och fossilbaserade produkter, samtidigt som lite eller inget avfall produceras i processen.

Efter presentationen får vi en rundtur på campus. Dr Dennis Beesigamukama, som projektleder ICIPE’s medverkan, tar med oss ut genom de långa korridorerna och vi promenerar ännu en gång genom ICIPEs färgstarka trädgårdar till ett stort utomhusområde där flera stora växthus prydligt ligger på rad intill varandra. Här är hemmet för de svarta soldatflugorna.

Tack vare ICIPE’s forskning och medverkan i vårt drömprojekt har vi kunnat förstå hur den svarta soldatflugans larver kan omvandla avfall till inkomst på ett mycket effektivt sätt. Larverna kan torkas och användas till djurfoder redan efter 14 dagar, vilket är en mycket kort tid jämfört med alla andra alternativa djurproteiner som exempelvis spannmål, skörderester, baljväxter och fiskrens.
I skuggan av ett träd står en grupp med människor och rengör plastbehållare. En man berättar – med vattenslangen i högsta hugg – för de andra hur de ska göra för att rengöra behållarna. Dennis berättar:
– Det pågår en utbildning här idag, just nu går de igenom hygiendelen. Vi utbildar människor från hela världen hur de ska komma i gång och hantera insekter i olika ändamål. I Larven som älskar avfall-projektet åker vi till Meru för att utbilda deltagarna eftersom flera av dem inte har möjligheten att ta sig hit till Nairobi.
På vägen in till växthuset passerar vi en stor hög med matavfall som ska processas innan det matas till larverna. Stanken är påtaglig och småfåglar cirkulerar över våra huvuden. Dennis visar oss genom ingången och vi möts av hyllor längst med väggarna och hyllor som bildar gångar i mitten. Hyllorna är fyllda med plastbehållare och när han drar ut en av behållarna ser jag först ingen mer alls än ett jordliknande material, men han drar runt handen i det och då framträder små krälande larver. I hörnet vid ingången, där vi befinner oss, lever de unga, mindre larverna och i bortre hörnet de större som snart ska skördas.

– Känner du lukten? frågar han.
– Nej, svarar jag tvekande.
– Exakt, det är ett bevis på att larverna gör sitt jobb, säger han med ett stort leende på läpparna.
Larverna är väldigt effektiva och stanken från matavfallet försvinner inom kort efter att de matas. Dennis introducerar oss även för larvernas föräldrar – nämligen den svarta soldatflugan. Även de lever i växthuset i rymliga nätbeklädda burar där de lägger sina ägg som sedan kläcks till larver.
Dagen efter lämnar vi Nairobi och kör ungefär i fem timmar till Meru – platsen för vårt drömprojekt Larven som älskar avfall. När vi kliver ur bilen välkomnas vi av två stora växthus mitt bland grönskande kaffeodlingar. Efter vår rundvandring hos ICIPE är det lätt att föreställa sig hur anläggningen kommer se ut om några veckor när även dessa växthus kommer vara fyllda med hyllor för larvernas behållare, nätbeklädda burar för flugorna och processmaskiner för avfallet. Insektscentret i Meru kommer göra stor skillnad i många människors liv.

Kort om drömprojektet Larven som älskar avfall
Projektet som är finansierat av Postkodlotteriet omvandlar avfall från marknaderna i Meru till inkomster för kvinnor och unga som arbetar där. Larver från den svarta soldatflugan äter upp avfallen och deras avföring blir till näringsrik gödsel, samt att larvernas kroppar torkas och säljs som proteinrikt djurfoder främst till höns.