
Leilah är ensamstående mamma till fem barn. Efter att ha lämnat sin man på grund av våld i hemmet och andra svårigheter bär hon ensam ansvaret för familjen. Barnen är mellan 3 och 15 år gamla. På grund av ekonomiska begränsningar bor tre av dem med henne i Kabiria, medan två bor kvar på landsbygden där levnadskostnaderna är lägre. De tre barnen i Nairobi är helt beroende av Leilahs dagliga inkomster för mat, boende och skolgång.
Hennes dag börjar tidigt i det lilla rummet, där utrymmet ständigt måste anpassas efter familjens behov. På natten täcks golvet av madrasser. På morgonen plockas allt undan för att ge plats åt matlagning och förberedelser inför skoldagen. Samma rum fungerar som sovrum, kök och vardagsrum, vilket ger lite utrymme för vila, studier och privatliv.

Leilah försörjer sig genom tillfälliga arbeten som mama fua, där hon tvättar kläder åt andra när arbete finns. På kvällarna säljer hon grillad majs vid vägkanten. Hennes inkomster är oregelbundna och ligger, under en bra månad, mellan 12 000 och 18 000 kenyanska shilling, vilket motsvarar cirka 850–1 300 svenska kronor. Vissa dagar räcker det till mat – andra dagar kommer hon hem tomhänt.
Trots en relativt låg hyra på 2 500 shilling i månaden har hon inte möjlighet att flytta till ett bättre boende. Trångboddheten och de enkla förhållandena påverkar hela vardagen – hur maten lagas, förvaras och räcker till.
Mat är Leilahs största dagliga oro. Hennes inkomst ska räcka till hyra, skolavgifter och mat, vilket ofta innebär svåra prioriteringar. Måltiderna är enkla och återkommande, oftast begränsade till ugali och sukuma wiki. Proteinrika livsmedel och frukt är sällan ett alternativ.
En förändring har dock börjat ta form.
Genom ett initiativ stöttat av We Effect deltog Leilah i möten arrangerade av Remusi Housing Co-operative Society. Där fick hon kunskap om bostadsrättigheter, sparande och hur gemensamt arbete kan skapa tryggare boendelösningar.
I juni 2025 gick hon med i kooperativet.
Genom sitt deltagande börjar hon nu spara tillsammans med andra och får en ökad förståelse för hur tryggare boende kan bidra till bättre matsäkerhet. Även om förändringen fortfarande är i ett tidigt skede markerar det ett viktigt steg – från att bara klara dagen till att kunna planera för framtiden.

Leilahs utmaningar är fortfarande stora. Men hennes mål är tydliga: ett tryggt och värdigt boende, regelbundna måltider till barnen och en stabil inkomst.
Tallriken i hennes hem fylls inte alltid.
Men grunden för förändring har börjat byggas – så att den en dag kan fyllas oftare, med värdighet och valfrihet.